Nu turas vi om att sitta bredvid hennes säng och hålla henne i handen. Då och då tittar hon upp på oss för ett ögonblick och ler. Vi tror att hon hör oss, så vi fortsätter att prata med henne. Vi hoppas fortfarande att hon kommer tillbaka till oss, men läkaren sa att även om hon gör det har hon inte långt kvar. Cancer, en fruktansvärd sjukdom som drabbat vår familj hårt.
Här är en bild på mamma och Freja. Den är tagen på vår semester på Öland 2007.
Som ni förstår så blev det ingen stämpelmässa för mig i helgen. Jag får lägga en beställning hos kortmakaren på Jennies underbara stämplar i stället. Ser framför mig hur många fina julkort jag kan/ska göra med dem. Så till alla er som ska till mässan, ha riktigt kul!
Var rädda om varandra och njut av den tid ni har, man vet aldrig hur länge det varar.
kram Annika
4 kommentarer:
Många kramar kommer tröstande
många kramar annika! känner med er. Mya
Kram Annika!
Hej vännen!
Åh, vad ska jag säga? Tänker på dej. Saknade dej förståss igår.
Vad skönt att höra att er mamma fick somna in hemma med de närmaste omkring sej.
Stor kram från Anita
Skicka en kommentar