1 år

Vi binder en krans av minnen,

de vackraste och finaste vi har.

Vi vet, att de aldrig vissnar.

Hos oss är du alltid kvar.

1 år har gått sedan mamma gick bort. Ett år av saknad. Jag minns henne med glädje och sörjer de dagar vi aldrig fick tillsammans. Dessutom har ordet aldrig fått en ny innebörd för mig.

Efter en lång slö morgon så åkte vi hem till pappa och fikade. Så skönt det är att vara tillsammans en sådan här dag. På väg till middagen på Jensen's bøfhus stannade vi till vid minneslunden där mamma ligger och tände ett ljus och lämnade en bukett med rosor och en bukett med kärleksört.

Vi såg att Freja hade varit där och lämnat ett par teckningar till farmor. Det gör extra ont i hjärtat att tänka på att Freja och Irma inte kommer att ha så många minnen av sin farmor när de växer upp.

Var rädda om den tid ni har med era nära och kära, den går inte att få tillbaka!
kram Annika